Etikettarkiv: höns

Envisa ladies

Vet ni vad dehär två damerna har gemensamt?

hönor2 (Medium) hönor14 (Medium)

 De skulle båda två hemskt gärna ruva lite grann. Märta hann nätt och jämt lämna sina kycklingar innan hon hoppade in i ett värprede igen för att ruva, och nu tyckte tydligen brahman Idun också att det skulle vara roligt att bli mamma. 

Det är 8:onde gången på tre månader (det är så länge som vi har haft höns) som någon av dem vill ruva, men de här tre sista gångerna har jag satt stopp. Dels börjar det räcka med kycklingar för i år, och dels skulle inte kycklingarna hinna växa till sig så mycket som de borde innan det blir för kallt. Till våren, om de vill ruva då också, så ska de få släppa lite kycklingar till världen. Men tills dess får den som försöker ruva sitta i en egen liten bur för att bryta ruvningen. Jag har testat att sätta kallt under hönan som ruvar, men det har inte alls funkat för att avbryta. 

Annonser

En nykomling

Jag har ju inte presenterat nyaste tillskottet för er. Säg hej till Silkes-Lena! En vit silkeshöna som flyttade hit för nästan två veckor sedan nu. Straxt innan hon skulle få gå in till de andra upptäckte jag att hon hade väldigt långt gången benskabb (kalkben/fotskabb/fotkvalster, kärt barn har många namn), så nu har hon fått bo ensam sedan dess för att undvika att de andra också drabbas. Silkes-Lena har börjat se lite rufsig ut eftersom åkomman ska behandlas med exempelvis ricinolja som smörjs in på benen för att kväva kvalstren. Vid månadsskiftet ska hon äntligen få stiga in i hagen med de andra!

hönor12 (Medium)

 

Fotskabb är en väldigt vanlig åkomma i små flockar med höns, och alla drabbas mer eller mindre någon gång.

fotogenisk höna

höns och trädgård 5_MediumAh! Alltså i samband med att vi skaffade höns så fick jag så många nya motiv att fota! Runa är inte bara en av de snålaste hönsen, utan också en riktig modell!

Rasen brahma är ensam om sitt rovfågelaktiga utseende, så de ser väldigt skärpta och kloka ut… Men skenet kan bedra. Rasen är också väldigt försiktig och tar det säkra före det osäkra och på det är de ännu lite klumpiga av sig. Våra två, Runa och Idun, vågade tillexempel inte flyga ner från sittpinnarna till en början. Så där satt de ibland långt in på eftermiddagen innan jag fick fösa ut dem. Men när man pratar om rastypiskt beteende så ska man absolut inte glömma att de är väldigt lugna, harmoniska och sociala hönor.

en till ruvsugen

  Ni känner ju Lotta vid det här laget, hela flockens stora hackkyckling. Redan tidigare visade hon tecken på att vilja ruva, men det gjorde de andra damerna sura och Lotta hade svårt att få ro att ligga. Nu igen är hon ruvsugen, och jag tänkte att eftersom hon är lägst i rang i flocken så borde hon kanske få ruva fram lite egna kycklingar för att få lite status och bättre självkänsla.

För att få henne att ruva där jag vill att hon ska ruva (inne i hönshuset och inte i hagen), lurade jag henne lite. Jag ställde in ett värprede med träägg i en hundbur (som är lätt att bära), och ställde hela buren på platsen där Lotta tydligen helst vill ruva. Som förväntat gick hon in i redet och lade sig att ruva, och då kunde jag bara stänga buren och lyfta in den i hönshuset. Nu borde jag bara få tag i befruktade ägg åt henne att ruva på, trääggen lär det då inte komma några kycklingar ur.

Hönseriet på källbackan

Oj vet ni det är inte bara att slänga in några höns i uthuset och tro att allt löser sig! Här är statusen för vårt hönshus.

Märta har sina 8 kycklingar (3 blandisar 2 veckor gamla +5 dvärgcochiner 3 veckor gamla). Prillan har sina 4 blandiskycklingar som är 4 veckor, Men skulle helst vilja gå utomhus dagtid och sitta på pinnarna på natten. Florens ruvar på 2 Sussex-ägg som jag inte ens vet om det finns något levande i (dag 19/21 idag). Lotta försöker nu som då ruva lite halvhjärtat på nyvärpta ägg. Leila är halt och ligger mest i ett hörn. Agda är den enda som bara är höna. Alla hackar på Lotta. Märta är skitförbannad på Prillan och hennes kycklingar utan orsak, så för att hon inte ska behöva jaga och picka på dem får Märta + kycklingar bo i en rävbur.

Det är precis så omständigt som det låter. För att få lite ordning bland de här damerna hämtar vi hem en tupp imorgon. Där kommer nästa problem. Tuppen är en brahma och väldigt stor, så det betyder att om någon av dvärgcochin-kycklingarna är hönor, så kommer tuppen bokstavligen att krossa dem vid parning. Eftersom jag föredrar stora höns så får dvärgcochinerna ge vika, så om någon är intresserad av dvärgcochiner finns det 5 stycken här (2 av dem är färgen röd porslin, googla, en tredje är tupp).

Förhoppningarna är alltså att en tupp kunde få den här splittrade flocken att bli lite mer samlad. Farhågorna är att herremannen har för mycket oljud och vi blir stridande med alla grannarna. Kravet från miljöverket är ändå bara att det ska gå att stänga in tuppen till natten. Men jag hoppas ändå att det funkar, jag menar, det finns ju hundar som har mycket ljud också.

        

För några veckor sedan skickade vi in en anmälan om att få ha 15 höns, så är vi på den säkra sidan iaf. Hur många vi sist och slutligen tänker ha vet vi inte.

Kycklingarna är inte särskilt tröga av sig iaf

Det går trögt i trädgården nu efter stormen när det mer känns som höstrusk än vårglädje. Så har vi haft programpunkter och det ena med det andra. Nu är Daniels pappaledighet slut och jag måste vänta en månad innan nästa långlediga period. Det går verkligen inte att bli crazy och totalt insnöad i trädgårdslandet när man har småbarn som behöver vila, underhållning, miljöombyte, stimulans, MAT, blöjbyte, pottbesök, mera MAT, och MAT MAT MAT. 

Om ungefär en månad har vi öppen trädgård, så då ska iaf inget vara på hälft! 

I hönshuset är det mer aktion. Igår kläcktes 3/6 ägg under Märta (de andra tre visade sig vara obefruktade), en citrongul, en grå och en svart. Idag fick hon flytta ner ur värpredet på väggen till rävburen på golvet. Samtidigt fick hon adoptera de fem små dvärgcochin-kycklingarna som vi har haft inomhus. Adoptionen gick finfint, och hönsmamman hann aldrig fatta att hennes kull nästan tredubblades.    Prillan som tidigare bodde i rävburen med sina kycklingar fick flytta ut ur den helt enkelt, och bor nu i hönshuset med de andra tre hönorna (en ruvar ännu). Hon är en mycket duktig mamma som beskyddar sina kycklingar. En av de andra hönorna fick nog veta att hon inte ska röra hennes kycklingar fler gånger när hon hackat lite på en.  

 En bra dag i hönshuset alltså!