Kategoriarkiv: djur

Rapport från hönshuset

Det är mycket skriverier om vårt lands självständighet idag. Vi firar inte alls i år, inte ens med balen på tv. Jag har jobbat alldeles för mycket de senaste dagarna, och har ännu två dagar framför mig innan det blir lite längre ledigt. Med andra ord är jag ganska slutkörd och orkar inte alls med något extra.

I hönshuset firas det desto mera. Typ. Igår kläcktes det nämligen två kycklingar, och idag kom det två till, alla ur våra egna ägg.  

   
Den främre gula kycklingen är en renrasig dvärgcochin (det är Josef, röd porslin, och Lisen, sotfärgad, som är föräldrarna till den), och den bruna på nedre bilden har en appenzeller som biologisk mamma. De andra två har jag ingen aning alls om vems ägg de kommit ur.

Det här är en appenzeller: 

 
Så ni förstår att det är spännande att få se hur den börjar se ut som vuxen 😉.

Kycklingen Batman  börjar vara runt 6-7 veckor, och med lite tur är det en höna!!

  
Det från hönshuset.

Annonser

Hönsen hälsar hej!

  Lisen är den enda som låter sig lyftas av Lenni
Och hönshuset mår bra. Hönorna är stundom lite rastlösa märker man, men så vill de inte heller gärna gå ut fastän de får.

Jag vet faktiskt inte alls hur många värpande hönor vi har för tillfället. 9 kanske?! Men det betyder inte att vi får 9 ägg/dag. 4-6 skulle jag säga att det rör sig om för tillfället, och då är det en som ruvar och en som har kyckling.

Vi har 3 tuppar, men bara en som väsnas. En av dem är en värphybrid, och har redan blivit så stor att man gott kunde få några portioner av honom. Ungtupp lär nästan vara lite delikatess har jag hört. Nu borde jag bara hitta någon som kan komma hit och demonstrera en slakt.

Envisa ladies

Vet ni vad dehär två damerna har gemensamt?

hönor2 (Medium) hönor14 (Medium)

 De skulle båda två hemskt gärna ruva lite grann. Märta hann nätt och jämt lämna sina kycklingar innan hon hoppade in i ett värprede igen för att ruva, och nu tyckte tydligen brahman Idun också att det skulle vara roligt att bli mamma. 

Det är 8:onde gången på tre månader (det är så länge som vi har haft höns) som någon av dem vill ruva, men de här tre sista gångerna har jag satt stopp. Dels börjar det räcka med kycklingar för i år, och dels skulle inte kycklingarna hinna växa till sig så mycket som de borde innan det blir för kallt. Till våren, om de vill ruva då också, så ska de få släppa lite kycklingar till världen. Men tills dess får den som försöker ruva sitta i en egen liten bur för att bryta ruvningen. Jag har testat att sätta kallt under hönan som ruvar, men det har inte alls funkat för att avbryta. 

En nykomling

Jag har ju inte presenterat nyaste tillskottet för er. Säg hej till Silkes-Lena! En vit silkeshöna som flyttade hit för nästan två veckor sedan nu. Straxt innan hon skulle få gå in till de andra upptäckte jag att hon hade väldigt långt gången benskabb (kalkben/fotskabb/fotkvalster, kärt barn har många namn), så nu har hon fått bo ensam sedan dess för att undvika att de andra också drabbas. Silkes-Lena har börjat se lite rufsig ut eftersom åkomman ska behandlas med exempelvis ricinolja som smörjs in på benen för att kväva kvalstren. Vid månadsskiftet ska hon äntligen få stiga in i hagen med de andra!

hönor12 (Medium)

 

Fotskabb är en väldigt vanlig åkomma i små flockar med höns, och alla drabbas mer eller mindre någon gång.

fotogenisk höna

höns och trädgård 5_MediumAh! Alltså i samband med att vi skaffade höns så fick jag så många nya motiv att fota! Runa är inte bara en av de snålaste hönsen, utan också en riktig modell!

Rasen brahma är ensam om sitt rovfågelaktiga utseende, så de ser väldigt skärpta och kloka ut… Men skenet kan bedra. Rasen är också väldigt försiktig och tar det säkra före det osäkra och på det är de ännu lite klumpiga av sig. Våra två, Runa och Idun, vågade tillexempel inte flyga ner från sittpinnarna till en början. Så där satt de ibland långt in på eftermiddagen innan jag fick fösa ut dem. Men när man pratar om rastypiskt beteende så ska man absolut inte glömma att de är väldigt lugna, harmoniska och sociala hönor.

en till ruvsugen

  Ni känner ju Lotta vid det här laget, hela flockens stora hackkyckling. Redan tidigare visade hon tecken på att vilja ruva, men det gjorde de andra damerna sura och Lotta hade svårt att få ro att ligga. Nu igen är hon ruvsugen, och jag tänkte att eftersom hon är lägst i rang i flocken så borde hon kanske få ruva fram lite egna kycklingar för att få lite status och bättre självkänsla.

För att få henne att ruva där jag vill att hon ska ruva (inne i hönshuset och inte i hagen), lurade jag henne lite. Jag ställde in ett värprede med träägg i en hundbur (som är lätt att bära), och ställde hela buren på platsen där Lotta tydligen helst vill ruva. Som förväntat gick hon in i redet och lade sig att ruva, och då kunde jag bara stänga buren och lyfta in den i hönshuset. Nu borde jag bara få tag i befruktade ägg åt henne att ruva på, trääggen lär det då inte komma några kycklingar ur.