En produktiv trädgårdsonsdag

20140612-090448-32688669.jpg20140612-090445-32685838.jpg20140612-090447-32687352.jpgNär vi kom in igår på kvällen efter att ha slitit som djur på gården mer eller mindre hela eftermiddagen och kvällen så orkade vi inget annat än sätta oss i soffan med en glassportion och en smörgås (gissa vem som hade vad ;P) och slösurfa. Det var knappt så att vi orkade duscha av oss svetten och skrubba bort hobbit-fötterna.

Redan på dagen när Leon sov sin tupplur började jag greja, och planterade först ut mina alldeles egenhändigt uppdrivna plantor salladslök (‘bajkal’) och grönkål (‘Green dwarf’). Trots att jag odlat grönkål i flera år, är det här första gången jag förodlar dem, och nu förstår jag varför det rekommenderas. Plantorna var stora, kraftiga och utan minsta hålighet efter de där odjuren som brukar börja äta direkt fröna gror. Salladslök behöver egentligen inte förodlas, men det är enklare (tyckte jag) när de till en början liknar ogräs väldigt mycket, så slipper man den knepiga biten att försöka urskilja agnarna från vetet, så att säga.

Efter tuppluren skaffade jag barnvakter för att kunna fortsätta arbeta i landet. Momma och moffin lekte så bra med Leon att jag hann plocka ur växthuset, rensa ogräs, jordförbättra och plantera tomaterna. I år har jag tre plantor ”vanlig” tomat, en körsbärstomat (de fyra köpta som färdiga plantor vid Backlunds trädgård) och tre av sorten moneymaker (sådda av Sandra Broman). Nästa år kanske jag orkar så egna plantor, i år var det inte det året precis.

När Daniel kom hem åt vi bara kvällsmat innan vi gick ut alla tre. Innan Leon hittade högen med ved från trädfällningen var de blå pinnarna jag använt för att markera raderna i odlingslådorna irriterande intressanta (vi borde ge honom en egen odlingslåda med enbart blåa pinnar i), men ändå lyckades vi göra det vi höll på med. Daniel skyfflade bort överloppsjorden ur landet medan jag byggde ett ”fiberdukshus” åt grönkålen. Fiberduken behövs hela säsongen eftersom kållarven och andra kryp också, liksom jag, är förtjusta i sorten… I vanliga fall kan man kanske nöja sig med att bara slänga duken över, men av erfarenhet vet jag att vår gula kissekatt Nelson gärna lägger sig duken och knäcker av plantorna med sin vikt.
Dessutom hann jag plantera ut växthusgurkorna i odlingsbädden (jag vågade faktiskt göra det nu redan när järnnätterna är över), och möblera om lite i växthuset.

Annonser

Lämna en hälsning

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s